En översikt över arvsrätt i Sverige, med fokus på laglott, arvskifte och testamente, visar hur lagar styr fördelning av arv mellan efterlevande och släktingar.
När ett dödsfall inträffar hamnar anhöriga i både sorg och juridik. Arvsrätt styr vem som ärver kvarlåtenskapen och i vilken ordning arvingar träder in. Svensk lag utgår från släktskapet där make, barn, barnbarn och avlägsna släktingar behandlas enligt tydliga turordningsregler. Särkullbarn har en stark ställning och har ofta rätt att få ut sitt arv direkt. Laglotten ger bröstarvingar rätt till hälften av arvslotten oavsett vad ett testamente anger.
Sambor saknar lagstadgad arvsrätt om inte testamente finns. I sådana familjer kan ett genomtänkt testamente minska risken för konflikter och ekonomisk utsatthet. Även frågor om enskild egendom, efterarv och skulder i dödsboet behöver hanteras i rätt ordning. Genom kunskap om regler kring arv kan missförstånd förebyggas och relationer skyddas i en känslig situation.
Arvsrätt och praktiska steg vid arvskifte
När bouppteckning har registrerats blir förutsättningarna för arvskiftet tydligare. Arvingar och eventuella testamentstagare framgår, liksom skulder och tillgångar i dödsboet. Nästa steg är att upprätta ett arvskiftesavtal där delägare kommer överens om hur egendom, exempelvis bostad, sparande och lösöre, ska delas. Arvsrätt påverkar både fördelning mellan personer och vilken egendom som kan tas i anspråk om skulder finns.
I mer komplicerade situationer om arvsrätt kan boutredningsman eller skiftesman utses genom tingsrätt för att genomföra eller besluta om arvskiftet. Det gäller ofta vid oenighet om tolkning av testamente eller värdering av tillgångar. För sambor, ombildade familjer och företagare har frågor om försäkringar, pensioner och kompanjonavtal stor praktisk betydelse. Ett tidigt samtal med jurist inom familjerätt ger möjlighet att anpassa testamente och andra handlingar till lagens krav.